Idag har faktiskt varit en tung dag i skolan.
Den började bra med livskvalité och humöret blev bra när man tänkte på alla bra saker man skulle göra för att livet skulle bli bättre för en själv. haha. Sluta med det ena och det andra och såklart börja med vissa saker. Galet vad fel man egentligen lever.
Sen kom vi in på getrologi och då blev det lite tyngre. Hur kroppen åldras. Ens egen ålder.

Visste du att din egna kropp börjar brytas ner när du är 20?! Men det är inget vi märker av förrän vi är typ 40. Skit läskigt ju. Känns som att jag ruttnar inuti just nu..... HUA!

Sen kom den tyngsta biten... Döden.
Hur kroppen slutar funka. Vatten i lungorna så vi kvävs. Slutar andas. Och så vidare.
Kändes så otroligt jobbigt. Speciellt nu efter att Victor gått bort. Att jag vet att han låg där och kvävdes av allt vatten i lungorna. Det är inget de varken får ont eller panik av eftersom man redan är så nära döden. Och oftast är man medvetslös samtidigt. Men ändå. Fy fan vad jobbigt det var!

Jag själv är rädd för döden. Jag är rädd att dö. Jag är rädd för att se någon annan dö. Allt med död skrämmer mig. Men jag vet själv att jag måste lära mig att hantera det. Jag har valt en sån inriktning där död förekommer eftersom äldre faktiskt trillar av pinnen till slut.
Jag har setat och vakat vid en person som var påväg att dö. Men jag slutade skiftet innan det hände. Idag kan jag nästab önska att jag stannat kvar och hjälpt till med denna person så den betydde något extra för mig. Den kontakten jag fick med den osv.

Jag har inte heller sett varken famor, mormor eller farfar när de gått bort. För tillfället var det för jobbigt.
Den ända jag sett är min älskade Victor och bara var jobbigt.

Jag tycker inte om död! Jag vill inte se eller tänka död! Det gör mig orolig i själen. Usch!
Gör mig på bättre humör.....