Barn eller man?
Låg och tänkte på en sak innan jag somnade imorse. Det här med barn. Det kan vara en känslig fråga för många. Egentligen för vem som helst beroende på vad frågan är gällande barn.
Men om vi säger såhär då.
Du vill ha barn, så in i norden. Klockan tickar sen länge tillbaka. Och sen träffar du mannen i ditt liv. Du blir kär upp över öronen, ni går igenom både förälskelsefasen och "smekmånaden" och du känner att du är tiden inne.
Men det visar sig att han inte alls vill ha barn, kan inte ens tänka sig att fundera på det.
Du står nu i ett vägval. Stanna hos mannen du älskar eller leta efter en ny som faktiskt vill ha barn.
Jag känner själv att det är en knivig fråga.
Min underbara tjej var planerad och vi älskar henne över allt på denna jord. Och vi har pratat om att skaffa en till liten. Men inte nu, inte snart utan senare. Även om jag kan känna att det skulle vara otroligt mysigt med en till, få klappa på magen och allt som hör till. Men inte än, vi är inte redo för ett till underverk.
Om du nu är i en sån sits då? Du har ett barn och känner att du inte alls är klar. Du vill ha minst ett till men din partner säger nej nej och åter nej. Ska du nöja dig eller separera för att kanske hitta en ny som vill ha barn med dig? Kniviga frågor ger ofta kniviga svar. Jag skulle inte kunna lämna den jag älskar, för jag har redan ett underverk. Men samtidigt skulle jag inte känna mig hel, något skulle saknas.
Nej får sluta tänka på knepiga saker innan jag ska sova. Som ni kanske förstår har jag sovit alldeles för lite för denna natt. Men sen är jag ledig en hel vecka så den bjuder jag på!
Nu är det snart dags...
För sängen, slutar om två timmar.
Den här natten har gått förvånansvärt fort.
Har varit så inställd på att jag ska jobba dessa två, vara ledig två för att sen jobba två till.
Men så var inte fallet. Nu har jag plöjt en natt, alltså en till kvar. Sen är jag leeeeeeeeeeeedig i en vecka! Awesome!
Och hur går det med plugget då? En insändningsuppgift blev inskickad nyss och den andra får blir imorn. De är klara båda två egentligen men måste renskriva den andra bara. Känns lite bra. Sen är det prov nästa vecka som gäller!
Plugg
Håller på att skriva på första insändningsuppgiften, socialt behandlingsarbete är kursen i. Jag känner att jag kan det och har bra svar på frågorna. Men detta kommer inte ut på pappret.
Fan vad förjävla segt det ska vara!
Blir lite arg på mig själv!
Har ni någonsin?
Men har ni tänkt steget längre. Vad har du blivit för människa av det som hänt? Har du blivit en bättre människa eller har du blivit sämre..
Jag kan nog säga att det som skrämmer en person, får en person att må dåligt över de handlingar som skett eller inte skett får även personen att växa. Du mognar inom ett visst område.
Har något svagt minne att jags krivit om detta förut men det är nog något som fått mig att tänka om en eller två gånger i vissa fall. Tänk dig för vad du gör eller säger. Snacka inte om sånt du inte vet.
Jag försöker vara rak och ärlig men alla misslyckas på den fronten ibland.
Vet själv att jag kan sitta hemma och prata med Thommy, gnälla över någon som jag mött eller pratat med.
Men jag kan säga att om personen och jag skulle glida in på det ämnet eller om något som rör de tankar jag haft så säger jag dem. Eller frågar hur det egentligen ligger till och även berättar mina egna tankar.
Och ibland ska man nog ge fan i att grubbla för mycket, då får man för sig saker och det blir pannkaka av allt istället.
Jag tror även att om man är ärlig och rak mot sig själv i första hand och känner att man även kan vara det mot andra mår man bättre, både i mage, hjärta och hjärna. Man blir helt enkelt lite sundare mot sig själv och andra.
